Forskning
Musik är ju inte bara fantastiskt roligt och individutvecklande utan har också många andra fördelar. Vi på Musikstil tycker att det är mycket viktigt att ta del av de senaste rönen kring musik och musikundervisning och att låta dessa genomsyra vår egen verksamhet. Här kan Du ta del av artiklar och videos för att lära mer om alla de fördelar musik och musikundervisning har att erbjuda elever i alla åldrar!
Därför stärker musik det matematiska tänkandet
Åtta takter i rad, sedan åtta till enigt samma mall.
Musiken följer matematikens mönster och nu slår forskare än en gång fast att undervisning i matte och musik är en bra kombination.
– Noter och bråk hänger samman, säger Anette Wikenmo, musik- och klasslärare.
Musikläraren Anette Wikenmo lägger ut en tallinje från 0 till 10 på golvet och börjar spela ett stycke på pianot. Barnen rör sig i rummet och när hon slutar spela stannar de och lyssnar till hur många slag hon slår på en trumma. Då och då kommer en ”grannsignal”, till exempel på en tamburin. Då gäller det att hoppa så fötterna hamnar på siffrans båda grannar.
– Vi pratar om vilka grannar siffran har. Därefter gäller det att lyssna om det blir pianomusik att röra sig till eller om det blir ett nytt antal slag på trumman. På så sätt använder barnen kropp, hörsel och syn för att uppleva, förstå och befästa taluppfattning, säger Anette Wikenmo.
Kräver abstrakt tänkande
En ny forskningsrapport bekräftar sambandet mellan musik och matematik och fördelarna med att kombinera undervisningen.
– Ämnena har många likheter. De kräver båda att man resonerar abstrakt, tänker kvantitativt och använder symboliska notationer. Dessutom är matematiska begrepp som mönster, ordning, symmetri, tal, kvoter, bråk och division avgörande i båda disciplinerna, skriver Ayça Akın, forskare vid Antalya Belek University i södra Turkiet och knuten till det turkiska utbildningsdepartementet. Rapporten är en sammanställning av de senaste årens forskning på området. I sin analys pekar Ayça Akın bland annat på att musikaliska begrepp som tempo, rytm, melodier och harmonisering blir tydliga och begripliga tack vare användningen av matematiska tekniker. Anette Wikenmo är musiklärare, klasslärare och montessorilärare. Hon arbetar för närvarande på kulturskolan i Malmö stad, men har också uppdrag som fortbildare och föreläsare. Sina tankar om ämnesövergripande undervisning samlade hon förra året i boken Sim Salli Surum.
– Genom att integrera ämnen känner barnen att det finns en helhet. Då blir det lättare för dem att se samband, säger hon. Barn tycker om att röra sig, sjunga, använda alla sina sinnen och samspela med varandra.
Använd alla sinnen
När Anette Wikenmo tidigare arbetade som klasslärare i grundskolan såg hon att kunskaperna i matematik fastnade mycket lättare när hon tog musiken till hjälp.
– Jag tänker gärna mönster, något som är väldigt tydligt i musiken. En melodi är uppbyggd av takter som följer bestämda mönster och de går ofta att förklara och beskriva med hjälp av matematik.
Hur kan en mattelärare som inte själv är kunnig i musik närma sig det här sättet att tänka?
– Det handlar mycket om att utgå från barnens perspektiv. För att de ska förstå behöver de ta in kunskaper genom alla sina sinnen och genom att agera och då är musiken en viktig pusselbit, säger Anette Wikenmo.
Hur hoppas du att din bok ska användas?
– Jag hoppas att den används både i förskolor och grundskolor. I boken finns 42 sånger uppdelade för barn i åldrarna 2–10 år. Till varje sång finns rytmikmetodiska idéer på hur man som lärare kan jobba med sången. Några av övningarna har fokus på matematik så jag hoppas att även mattelärare kommer att använda den, säger Anette Wikenmo.
Hjärnforskare: Därför är skapandet nödvändigt i skolan
FORSKNING Kreativt utövande ökar hjärnans plasticitet, vilket förstärker våra intellektuella krafter och förmåga att ta till oss alla typer av kunskap. Det menar hjärnforskarna Fredrik Ullén och Göran Lundborg.
Hjärnforskaren Fredrik Ullén vid Karolinska institutet anser att de estetiska ämnena borde ses som kärnämnen eftersom kreativitet stärker människans problemlösningsförmåga inom alla områden. Såväl i praktiskt och konstnärligt utövande som i förmågan att ta till sig teoretiska kunskaper.
– Skaparlust har alltid varit en nödvändig förutsättning för framväxten av det moderna civiliserade samhället. Och om man vänder blicken framåt är det ingen brist på problem som kommer att kräva mycket kompetens och uppfinningsrikedom för att lösa, säger Fredrik Ullén, som även är en internationellt erkänd konsertpianist..
“Kreativa förmågor kommer inte av sig själva.”
– Fredrik Ullén
Hans forskning visar att aktivt musicerande gör att vissa delar av hjärnan blir mer välutvecklade.
Samtidigt, betonar Fredrik Ullén, är det viktigt att det kreativa utövandet i skolan inte bara blir ett kravlöst tidsfördriv – det väcker inte intresse, nyfikenhet eller respekt hos någon.
– Kreativa förmågor kommer inte av sig själva. Det krävs träning och möjlighet att genomföra sina idéer i praktisk handling. Om man inte får den chansen som barn tror jag det kan bli svårt att ta igen det som vuxen.
Alla sinnen används i inlärning
Göran Lundborg är handkirurg och har forskat kring handen och dess relation till hjärnan.
– I dag vet vi att när du använder din hand så växer ”handens område” i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet och bidrar till en generell ökad aktivitet i hela hjärnan, vilket påverkar vår förmåga att ta till oss all sorts kunskap, säger Göran Lundborg.
Vi lär inte bara med hjärnan, förklarar han. Vi lär även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Och ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna. Han tror att vi gör samhället en otjänst om vi inte tar de estetiska ämnena på allvar.
– Många lärare vittnar om att deras elever har en försämrad finmotorik och svårt att hantera sax, kniv eller synål och det är ju förmågor som är viktiga i samhället, oavsett vilket yrke man väljer.
“Vi måste ge unga människor den kulturträning som krävs för en djupare förståelse.”
– Göran Lundborg
Det är nog få som förnekar betydelsen av konst, musik, film och teater, konstaterar Göran Lundborg.
– Men om vi verkligen vill ta vara på det som kulturen erbjuder och intresset för den måste vi ge unga människor den kulturträning som krävs för en djupare förståelse. För mig handlar de estetiska ämnena mycket om att förbereda eleverna för en tillvaro i ett kultursamhälle, inte bara i ett digitalt samhälle som kretsar kring ekonomi och ”nyttiga” verksamheter.
Barn som musicerar får bättre arbetsminne och lättare att lära
Musikträning stärker barns arbetsminne, som spelar en stor roll för många sorters inlärning. Det har nu visats av en grupp svenska forskare med professor Torkel Klingberg i spetsen. Därigenom har vi fått klart för oss att det inte bara finns ett statistiskt samband mellan musikträning och god förmåga att lära sig, utan ett orsakssamband. Och vi har blivit lite klokare kring vad det sambandet beror på….
Sir Ken Robinson för en underhållande och djupt rörande argumentation för att skapa ett utbildningssystem som främjar (istället för att underminera) kreativiteten.
Tänk om alla barn hade tillgång till musikundervisning från födseln? Kolla in det fantastiska arbetet av den lokala konstnären Gavin Blake från Fever Picture, skapat live under hennes TedTalk!
Musik och rytm kan stärka hjärnan
Musikbaserad rörelseterapi kan ha positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke och vid andra hjärnsjukdomar. Det visar en översiktsstudie från Göteborgs universitet
För att hjälpa människor som rehabiliteras efter skador i hjärnan och nervsystemet
används en metodsom utvecklats av jazzmusikern Ronnie Gardiner.
Metoden bygger på rytm och rörelser utifrån ett tvåfärgat notsystem,
där vänster kroppshalva följer röda noter och den högra blå.
Detta kombineras med att munnen formar rytmiska ljud. Övningarna innebär att motorik,
rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet sätts på prov.
Ronnie Gardiner Method används både inom rehabilitering i Sverige och internationellt.
Men det har saknats en samlad vetenskaplig bild av eventuella funktionsförbättringar när metoden tillämpas,
och hur den uppfattas av ledare och deltagare.
Komplement till vanlig rehab
Petra Pohl, fysioterapeut och universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet,
har forskat på metoden i över 15 år. Hon har tidigare utvärderat den för personer med Parkinsons sjukdom och stroke.
Studierna har visat att metoden uppskattas för sin lekfullhet och trevliga inramning med uppiggande musik i ett socialt sammanhang.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga.
Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl.
I den nya översiktsstudien, som sammanställer resultat från över 20 studier, framgår att Ronnie Gardiner Method
skulle kunna fungera som ett värdefullt komplement till traditionell neurologisk rehabilitering.
De tänkbara fördelarna är bäst belagda vid strokerehabilitering. Resultaten från övriga sjukdomstillstånd är inte lika övertygande.
Bättre återhämtning och livskvalitet
I några studier framgår att metoden uppfattas som både utmanade, motiverande och njutbar för deltagarna.
Många upplevde bättre återhämtning och livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer
att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden.
Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier,
för bättre validering, konstaterar Petra Pohl.
Flera studier i undersökningen var inte granskade av andra forskare och tillskrevs därför inte samma tyngd.